Nyckelpigor

Nyckelpigor (Coccinellidae) är en familj i ordningen skalbaggar. Det finns nästan 6 000 arter i världen, varav omkring 82 i Sverige.
    Nyckelpigor har ett karakteristiskt utseende med sina ofta färgrika täckvingar, vanligen med ett tydligt prickmönster. Färgen varierar betydligt; oftast ingår några av färgerna svart, rött, gult och brunt. De är tämligen små skalbaggar, längd mellan 1 och 10 millimeter, med korta ben och antenner och nästan halvklotformig kropp.
    Nyckelpigornas klara färger kan ses som en varningssignal. Skalbaggarna kan nämligen avsöndra en gul vätska från benens leder, en vätska som förutom att den är giftig också har en påfallande besk smak. Vissa rovinsekter och fåglar äter ändå nyckelpigor.
    Nyckelpigor används inom biologisk bekämpning för att hålla efter bladlöss och sköldlöss. Men det finns arter, till exempel Subcoccinella vigintiquatuorpunctata, tjugofyraprickig nyckelpiga, som som är ett skadedjur på sockerbetor och klöverväxter.
    Nyckelpigan förknippades tidigt med Jungfru Maria, som enligt traditionen hade nycklarna till himmelriket, eftersom sju är ett heligt tal med till exempel de sju dygderna. Nyckelpigan var Jungfru Marias hjälpreda som tog nycklarna till himmelriket.
    I svensk folktro ansåg man att nyckelpigan – eller gullhönan – spådde väder. I Bohuslän yttrade man en ramsa när man såg en nyckelpiga: ”Gullhöna, gullhöna, flyg, flyg, flyg, så blir det sommar å gott, gott vä’r.” I Värmland var det emellertid tvärt om: om gullhönan flög blev det regn.