Fläsksöndag, blå måndag och så fettisdagen, som är den sista av de tre fastlagsdagarna som inleder fastan, med katolskt ursprung. En längre fasteperiod med katolskt ursprung.
Semlan i sin nuvarande form blev vanlig i
Sverige under mitten av 1900-talet. Men redan på 1700-talet åt bättre bemedlade med förtjusning ett liknande bakverk, fast då kallades det för hetvägg. Hetväggen började under 1800-talets mitt kallas för fettisdagsbulle eller fastlagsbulle – i dag är det gängse namnet semla.
Kung
Adolf Fredrik dog fettisdagen den 12 februari 1771 av att ha ätit för många hetväggar påstods det. Men i verkligheten fick han slaganfall efter att ha ätit en enorm måltid bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Skalden
Johan Gabriel Oxenstierna ville att fettisdagen skulle förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Nordiska museet:
Fettisdagen.
< Hem